Snacka med en främling – det är för tusan sommar i luften!

När jag sitter och knappar på denna text så är jag omringad av en grönskande trädgård, solen steker på terassdäcket och fåglarna kvittrar (tack för möjligheten till hemmajobb). Precis som Q2-värmen får blombladen att vecklas ut, så har vi frusna nordbor nu öppnat upp våra halvslumrande vinterögon, rätat ut våra stela halsduksinlindade gamnackar och är man riktigt vågad så kanske man till och med har plockat ur sina hörlurar för att ta in försommarsymfonin.

Och när man ändå står där med öppna ögon, lurfria öron och blicken höjd, vad är då bättre än att passa på att säga hej och kanske till och med utbyta några meningar med en medmänsklig främling?

På Eventyr Nine Yards har vi ett värdeord som lyder ”Passionate beyond reason”. För mig betyder det att otvingat känna den där euforin för något. Inte för att jag måste, utan för att den passionen och känslan bara är där, utan krav och anspråk på prestation. En sådan sak för mig är möten med nya människor. Om du som jag är en sådan som älskar att slänga käft med random personer och därmed också vill passa på att nyttja detta till fullo nu när Svedala vaknat till liv så har jag tre life hacks:

Life hack 1: skaffa hund. Har du hund så är det helt fritt fram att säga prata med allt och alla utan att uppfattas som creapy. Man blir stoppad och kan stoppa andra med eller utan hund. Man kan droppa en kommentar om sin egen eller om någon annans hund, barn, väder, vind eller vad som helst. Hundar öppnar dörrar, basta!

Life hack 2: skaffa barn eller låna ett. Är det inte någon främling som pratar med dem så pratar de med främlingar, eller så sker det alltid något kring ett barn som ger en passionerad pladder-morsa anledning att slänga ur sig ett hej och öppna upp för ett samtal.

Life hack 3: flytta utanför stan. Ju längre utanför stan du befinner dig desto mer okej är det att börja prata med en främling. Och desto lägre risk är det att du framstår som desperat, störig eller obehaglig när du sprider dina kontaktsökande bläckfiskarmar omkring dig.

Men är detta desperat? Är det creapy att ta kontakt med människor du inte känner?

Enligt vissa ja, enligt andra nej. Alla gillar uppenbarligen inte att småsnacka med främlingar. Det kan bli stelt. Det kan bli fel. Det kan uppstå en obekväm tystnad. Eller så orkar du inte bry dig helt enkelt. Det kanske inte intresserar dig. Du kanske till och med tycker det är störigt och vill bli lämnad i fred. Och sen kan man ju fråga sig vad syftet är. Varför ska man prata med främlingar? Vad ger det?

Jag läste nyligen en artikel i Harvard Bussiness review som handlade om ”slumpmässiga kollisioner” och där det stod att oväntade interaktioner är en nyckel till kreativitet.

Kreativitet är ju härligt och förgyller livet (som Content Manager må jag vara bias).Men oavsett vad eventuella forskningsartiklar må hävda så handlar det för mig om en otyglad passion ”beyond reason”. Jag kan helt enkelt inte låta bli. Och därför är det så innerligt härligt nu när sommaren närmar sig med stormsteg och främlingars blickar möts igen. Och kom ihåg – ett enkelt litet hej kan i bästa fall förgylla någons dag, eller din egen dag och i värsta fall passerar obemärkt förbi i en oändlig strid ström av oväntade slumpmässiga kollisioner. Så, när pratade du senast med en främling?

Jag vill uppmana till en utmaning: testa att i en vecka göra något som ligger utanför din vanliga kontaktsökar-comfort-zone: Ex säg en komplimang när du tänker den (japp, till främlingar då såklart), säg något mer än ”hej” och ”nej tack” till kassörskan när hen hälsar och sen frågar om du vill ha kvittot eller börja lite enkelt med att säga hej till busschauffören. Välj något som utmanar dig och testa, det blir kul! Och dela gärna dina erfarenheter, jag är idel öra!

Och vill du få lite inspiration så kika på det här klippet där främlingar bjuds in till vårt kontor på David Bagares gata i Stockholm för att möta nya vänner. Klippet har redan setts av över 164 000 människor; https://www.youtube.com/watch?v=0xZG6BMGEO4  #seekdiscomfort